Man skriver bl.a detta;

”Under OS lär vi oss namnet på artister som vi aldrig skulle lära känna, om vi inte alla såg dem i tv. De många idrotterna får sin plats och inspirerar barn och ungdomar som ännu inte har valt en idrott för livet.

Nu är detta hotat. MTG har förvärvat de svenska sändningsrättigheterna till de Olympiska vinterspelen i Sochi 2014 och sommarspelen i Rio de Janeiro 2016.”

Bland dessa 23 specialförbund finner vi Lena Engström,segling. Juniorsegling.se har varit i kontakt med en styrelseledamot i SSF som inte har någon kännedom om att SSF tagit ställning i denna fråga. Det Lena glömmer är det faktum att just MTG är det mediaföretag som bevakat segling mest av alla mediakanaler, definitivt mycket mer än statstelevisionen. Lena borde kanske prata med sin förbundsdirektör om hans erfarenheter med MTG från två Americas Cup satsningar!

Av dessa 23 specialförbund finner vi inte de stora sporterna som fotboll, ishockey, handboll, skidförbundet. Självklart är de vana vid de kommersiella kanalernas proffesionalism och leverans. Det är för oss mycket förvånande att SSFs ordförande har en så förlegad samhällssyn, den gamla Sovjetstaten finns inte med sin planekonomi, den har aldrig fungerat, och kommer aldrig fungera i framtiden. Lagstiftning inom den fria pressen, och att försöka styra marknadens fria rörlighet är inte bara farligt, det är ett stort steg bakåt i demokratin. Vi kräver att få se det styrelseprotokoll där Lena Engström fick mandat att uttala sig i denna frågan!

”Toppseglingscentret riktar sig till talangfulla seglare som vill ta klivet från juniorelit till seniorelit. Målgruppen är seglare som har gått ut gymnasiet och nyligen börjat segla olympisk klass”

Det lät ju bra, men verkligheten blev en annan. Satsningen blev istället på seglare som redan var med i SWE Sailing Team, och bara i klasserna Laser och 470. Samtidigt monterade GKSS ned sin träningsverksamhet för just den kategori seglare som behövde träningen mest – De hade ju redan träningen fixad på TSC, trodde man!

Någon satsning på Laser Radial (damer), fanns det inga resurser till, självklart inte till några andra klasser heller! Josefine Olsson drog till KSSS istället!

Nåväl, sedan ett år har det inte bedrivits någon verksamhet i TSC, vilket var en nyhet för den största finansiären, SOK. Men på SSFs hemsida odlar man fortfarande myten om TCS existens. Vem försöker man lura?

Att lösa frågan om hur vi skall få våra talangfulla yngre elitseglare att fortsätta är väl seglingens Gordiska knut, SSF har ägt frågan i många år, men kallade den +19 och gjorde det till ett projekt utan slut, men självklart finns det en projektplan med en massa ”corporate bullshit” som varit så populärt i SSFs styrelsearbete de senaste 4-6 åren, självklart har detta inte utmynnat i något konkret.

Samtidigt tappar svensk ungdomssegling mark i det stora internationella perspektivet, detta blir särskilt uppenbart på ISAF Youth. Ett visst uppvaknande sker hos SSFs tjänstemän, man inser att vi måste bli bättre på juniorelit sidan och definierar vilka klasser som är juniorelit, men där stannar initiativet. Kvar blir bara en förvirrad diskussion om vad som är juniorelit, en del upprörda känslor från några klassförbund skapar en förlamning och får till ett stillestånd i processen.

Några unga seglare började nu känna sig lurade, eller snarare, vilseledda. Efter 3-4 års studier på seglargymnasier eller motsvarande satsning, upplevde många att det bara var ett svart hål. Man hade blivit lovade en tillhörighet i ett nationellt program efter studierna, men av det blev det inget. All utbildning och träning under många och intensiva år hade nått vägs ände! Frågor som; – Vad tillhör jag nu, hur ser min framtid ut, hur kommer jag vidare, blev aldrig besvarade! De ansågs besvärliga hos förbund och klubbar. (Detta är vittnesmål från ett 10-tal seglare i åldern 19-21 år).

Den Gordiska knuten verkade allt svårare att lösa, och likt Alexander den store krävs det nog ett svärdshugg för att lösa den!

Ok, varför sitta på kammaren och gråta över något som ingen verkar hitta en lösning på, så vi samlade ihop ett gäng med djup förankring i våra stora klubbar och förbund.Alla hade minst 20 års erfarenhet av egen segling eller organisationsarbete inom segelsporten. Grunden i diskussionen var att skapa en bred förankring och en stor trupp av seglare som på sikt skulle bli våra kommande medaljörer på VM och OS, men framförallt vara kvar längre i sporten. Vi konstaterade att båda dessa målsättningar hörde samman, ju större mängd, desto bättre topp. Vi gjorde en grundlig nuläges- och omvärldsanalys. En bärande tanke var att skapa undomslandslag, precis som andra idrotter har, i vår arbetsmodell utgick vi från begreppen U 17, U 19 och U23. För att göra en kort version av historien gjorde vi en presentation för SSFs styrelse. Mottagandet från SSFs ordförande och förbundsdirektör var kyligt, men vi fick några i styrelsen intresserade. Resultatet blev att två styrelsemedlemmar fick i uppgift att utreda frågan. Sen startade en process som fick upp mina ögon för varför det händer så fruktansvärt lite inom svensk segling; jag kommenterade detta i ett mail till gruppen och fick ett svar som ännu mer bekräftade på vilken låg nivå debattklimatet befinner sig;

”Så här går det när man tar med Martin, för min egen del så är jag inte tid med denna typ av dumheter. Så Martin skall icke vara med att söndrar och tyvärr tillför inget.”

Personen ifråga glömde dock en detalj, det var jag som drivit igång hela processen, skrivit dokument, nuläges- och omvärldsanalys, gjort presentationer och dessutom presenterat projektet för styrelsen. Det är faktiskt under all kritik att en styrelsemedlem inte kan klara av en diskussion utan att först säga upp sig för uppdraget, och senare kräva min avgång, för att en minut senare bli kvar om jag försvann! Hängde ni med! Jaja, vi får den styrelse vi förtjänar!

Nåväl, efter ett antal telefonmöten hade vi nått så långt vi kunde, och styrelsemedlemmarna i gruppen fick i uppdrag att presentera vårt arbete…där slutar alla spår. Ingen har fått någon ”Feedback”, det som läckt ut är att vi som ligger bakom detta bara är några egenintresserade föräldrar och att presentationen var riktigt dålig! Synd, för det var det ända konkreta förslag i + 19 frågan på 6 år.

Nu är allt begravt i ett svart hål, SSFs förbundsdirektör åker runt till de kungliga klubbarna och erbjuder pengar i utbyte mot träningsaktiviteter, nån variant av TSC, där heltidsanställda tränare kan fortsätta med träning för SWE Sailing team på kontorstid! En bantningskur med smala ideal verkar vara modellen, även i framtiden!

Nedan följer ett utkast till vårt förslag;

Memo kring unga seglare i svensk segling

Uppdaterat: 2011-12-21

Inledning och bakgrund
Inom svensk segling finns en väl fungerande struktur för grundläggande seglarskola, övergång i tävlingsverksamhet samt sedan de följande årens tävlingsinriktade segling (optimistjolle, feva, 29er mm).

Efter perioden i någon av ovan nämnda klasser så står den seglare som vill fortsätta med elitinriktad segling inför olika val. En del väljer att gå gymnasiet på något av de idrottsgymnasier som finns för segling (Motala och Lerum), andra väljer att bygga sin segling på eget upplägg och via den/de klubbar som ger träningsmöjligheter.

Efter gymnasieperioden är det idag ett begränsat strukturerat stöd för de seglare som vill fortsätta segla på elitnivå. Om seglaren skall lyckas så bygger det på stor portion egen planering och genomförande. De olika klassval som seglaren står inför är det också svårt att få stöd för hos både klubb och Svenska Seglarförbundet.

Så småningom så finns det möjlighet för några få seglare att bli upptagna i Svenska Seglarförbundets elitlag (Swe Sailing Team).

Sammanfattning
Vi har arbetat fram ett projekt med syfte att ge satsande svenska seglare stöd från gymnasieperioden till att man når möjligheten att ingå i Swe Sailing Team. Strukturen bygger på ungdomslandslag modell som andra idrotter tillämpar, U17, U19 och U23.

Den bakomliggande drivkraften bygger på att seglare liksom andra idrottare stärks och får motivation genom att ingå i ett sammanhang där man uppmärksammas och får stöd av ledare och kollegor.

Modellen bygger på tillhörigheten och begränsade aktiviteter. Det är inte något syfte att ta över eller konkurrera med seglingsklubbarnas verksamhet.

Modellen bygger också att självfinansiering. Deltagande ungdomar betalar för de aktiviteter som planeras och genomförs samt de kläder som ungdomslagen utrustas med.

Nulägesanalys

Efter optimisten

En palett av olika klasser står tillbuds,: E-jolle, Zoom8, Feva, Tera, Laser Radial, Laser, 420, 470, 29er

Klubbnivå träning
Lokala träningsmöjligheter mer begränsat
Svårt att få till kritiska massor
Självfinansierat*
Klassförbund
Nationella tävlingar, ranking
Nationella träningsläger
Coachning på mästerskap
Seglingsgymnasier (RIG)
Kommunalt anställda tränare
Omfattande träningsverksamhet
Coachning nationellt
Sammanfattning
Med undantag av de som går på seglargymnasier bedrivs det träning på en del klubbar.
Den nationella tävlingsverksamheten är till största delen inriktad på kvaltävlingar och mästerskap
De finns ett stort intresse att segla internationellt, men ett minskat intresse för lokal/regional tävling.
All tävlingsverksamhet är självfinansierad*
Efter gymnasiet
Klubbträning begränsad
Tävling på nationell och internationell nivå
Minskande skara, svårt att uppnå en kritisk massa på träning och tävling nationellt
Allt är självfinansierat*
Endast klassförbund samlar kvalificerade seglare till förberedande läger inför mästerskap
Ett fåtal seglare orkar/kan köra vidare
Sammanfattning
Från 7 års ålder har klubbar och klassförbund sett till att det ordnas tävlingar, träningar och coachning.
Några får förmånen att förkovras i ett seglargymnasie
Några har bra träning i en bra hemmamiljö, andra har mindre bra möjligheter
Känslan av att tillhöra en grupp är norm, påtaglig och troligtvis den viktigaste delen
Alla är vana och beredda att själva sörja för sin finansiering* i stort och smått
Seglarna och deras föräldrar är förvånansvärt kravlösa, men förväntar sig rättvisa och rent spel på tävlingar

Utanför Sverige
Klasser som används i ISAF Youth är prioriterade. Det finns stora variationer på hur man bedriver ungdomsseglingen. Stora nationer som t.ex GBR har stora nationella träningsgrupper med upp till 60-talet aktiva besättningar (c:a 80 seglare). Dessa grupper träffas 3-4 ggr/år. Man har stora grupper med sig ut på internationella mästerskap.
Stora variationer finns sannolikt i klubbstruktur och tränings- samt tävlingsverksamhet. Men det finns några stora skillnader mot hur vi gör i Sverige.
Generellt så börjar man tidigare i ISAF Youthklasserna, i 29er är det inte ovanligt med 13-14 åringar, och i Laser går man in i 4.7 som 13 åring.
E-jollen används mycket begränsat som ungdomsjolle i Europa, samma sak med Zoom8.
RS Feva har funnit sin plats och position i en del länder, men mest som nybörjarbåt upp till 15 års ålder.
En klass som är mycket stor internationellt är 420.

Sverige tappar positioner
Vid en genomgång av de resultat svenskar presterat under året finns det en klar trend, vi blir sämre och sämre! Om man använder ISAF Youth VM som referens mot resten av världen är det påfallande. På sex år har Sverige tappat från en topp 16 position (övre ¼ delen) till 34 (nedre 1/3 delen)! Faktum är att vi även är sämst i Norden, även vårt grannland Estland gjorde bättre ifrån sig i årets upplaga.
Varje år så möts seglarvärldens nationer på ISAF Youth, där ungdomarna gör upp om vem som är bäst. Formatet påminner om OS på det viset att endast en besättning per klass och land får delta. Resultaten talar sitt obarmhärtiga språk, Sverige är knappt på den över halvan av nationerna.
Senast Sverige tog en guldmedalj på ISAF Youth Worlds var 1997 i Japan då Daniel Wallberg seglade in på en 1:a plats i Laser.

Lösningsförslag

Kravställning på seglare som vill vara med
I steg 1 är det viktigt att få med så många seglare som möjligt (maximalt urval är kanske 25-35 seglare i varje ungdomslandslag). De specifika krav som ställs är;
Segla av SSF definierat redskap i begreppet juniorelit (för närvarande Laser Radial och 29er)
Medverka vid de planerade aktiviteterna
Betala sin andel av kostnaderna (självkostnad efter eventuellt stöd/sponsor)
Genomföra sitt eget program enligt överenskommelse med klubbtränare/förbundskapten (ungdomslandslagens ledare).

Tränarutveckling
Varje landslag skall ha en ansvarig förbundskapten
Skapar en möjlighet för våra tränare att se en karriärmöjlighet
Lärarna på RIG kan t.ex. bli förbundskaptener
Alla landslag leds av självfinansierade och projektanställda tränare

Rekommendation
Att stötta DSF/klubbarna med att få igång träning på Röd nivå i region ost, väst och syd
Att genomföra detta förslag till uppbyggnad av ungdomslandslag
Genomförandet börjar 2012. Informationsmöten i samband med båtmässorna i Göteborg och Stockholm
Att utse en ansvarig Juniorkapten blir ansvarig tjänsteman
En styrgrupp tillsätts som skall följa utvecklingen samt har beslutsrätt inom ramar från SSF styrelse
Förslag till styrgrupp: Två representanter från styrelsen, Junior kapten, representanter från klassförbunden och elitklubbar.

Ett säkert vårtecken är alltid båtmässan i Göteborg – på lördag öppnas portarna till våen och sommaren! Även om isen ligger finns det en möjlighet till segling, Liros har tagit upp den gamla hederliga modellbåtsseglingen och ordnat en kappseglingsserie, Liros Indoor Cup!

”Liros Indoor Cup”

En seglingstävling med små segelbåtar och fina priser. Dagliga kvalificeringsseglingar under perioden 4-10 februari, Final den 11 februari!

Kval 1-2:
4 resp. 5 februari kl. 15.00
Kval 3-6:
6, 7, 8 resp 9 februari kl. 16.00
Kval 7:
10 februari kl. 15.00
Bland deltagade seglare lottas dagligen ut VIP-biljetter med lunch i samband med Stena Match Cup 2012.

Final:
11 februari kl. 14.00

Första pris i Finalen är en helg i Göteborg i samband med Stena Match Cup 2012. I priset ingår övernattning på Hotel Gothia Towers inkl frukost, middag på Incontro, en weekendbil med Toyota samt möjligheten att segla med i ”hot-seat” i en av deltagande båtar under Finalhelgen av Stena Match Cup 2012.

Anmälan till deltagade i Kvalificeringstävlingarna sker vid Segelbåtsbassängen, begränsat antal deltagare.

Liros Indorr Cup arrangeras av Liros Yachtropes och Båtmässan.

Läs mer om båtmässan på www.batmassan.se

Det var nära att resan aldrig blev av. Sociala myndigheter i Nederländerna försökte stoppa Laura Dekker eftersom hon ansågs vara för ung för att riskera sitt eget liv och dessutom borde befinna sig i skolbänken. Efter ett domstolsbeslut(!) så fick hon segla.

Efter att ha klarat av resans sista etapp, i hård vind från Kapstaden på andra sidan Atlanten, kastade sig den tårögda 16-åringen i armarna på sin familj, skriver nyhetsbyrån AP.

– Det fanns tillfällen då jag tänkte: ”Vad fan gör jag här ute egentligen?”, men jag ville aldrig avbryta resan, sa hon till reportrarna i hamnen, enligt The Telegraph.

Läs mer här på APs hemsida.

Grattis till bedriften!!

”Kids, don’t try this at home” -

Här kan du läsa deras märkliga avskedsbrev till elitseglingen;

http://sejlsport.dk/sw14053.asp?dagbogsId=1533

Svenska resultat genom tiderna

2005 2006 2007 2008 2009 2010
Laser R Flick 21 11 11 15 18 22/46 delt
Laser R Pojk 17 2 16 16 34 34/50 delt
420 Flick 20 14 13 13 25/28 delt
420 pojk 28 31 27 27 27/36 delt
29er pojk 5 18 11/18 delt
29er flick 7 5
Vovo Trophy* 16/63 17/50 30/59
*Nationsranking

 
Hur kan man då göra istället?
 
För det första är det nog viktigt att definiera vårt nuläge. I Sverige är det ungefär 30-40 seglare som lämnar optimisten årligen på grund av ålder, det är ungefär så stor rekryteringsgrund vi har till de kommande åren avseende seglare som har en ambition att satsa ordentligt på sin idrott. Av dessa hamnar 12 på RIG, lika många till hamnar på regionala seglargymnasier. Kvar blir det ungefär 10-16 seglare som väljer att träna på sin hemort/klubb! Fler är det inte. 
 
En majoritet av seglarna blir kvar i idrotten segling under gymnasietiden, speciellt de som går på RIG och regionala seglargymnasier. 
 
Det stora ”tappet” sker vid 19 års ålder, alltså efter gymnasietiden. Orsakerna till detta är många, men en bidragande orsak är att de tappar den sociala anledningen till att segla, speciellt om de seglar i renodlade juniorklasser och tycker att övergången till seniorklasser är jobbiga.
 
Det är naturligtvis ett misslyckande för svensk segling att vi tappar så många seglare när de börjar bli färdigutbildade. 
 
Hur skall vi då få till en förändring på detta? Vi tror man får börja tidigt och fundera på varför det är så många som seglar optimist. Vi vet att det är c:a 250 seglare som varje år seglar regionkval, av dessa blir det c:a 100 som får segla rikskval. Till alla representationslagen i optimist krävs det 52 st, dvs hälften av seglarna når sina mål, inte enkelt, men tillräckligt inom räckhåll för att träna och tävla flitigt. Det skapar kritiska massor på klubb, region och nationell nivå! Incitamentet är tillräckligt intressant för att satsa vidare, och med tiden kommer man med beroende på dels ”ålderspension” i optimisten och mer kunskap och erfarenhet. 
 
Alltså är kritisk massa, incitament samt ”tillhöra” några viktiga orsaker till att man håller distansen ut.
 
Hur kopplar vi då detta till tiden efter optimisten? Vi vet att vi halkar efter i de internationella klasserna (ISAF Youth), men är framgångsrika i klasser med få internationella deltagare. Här kan man göra två val, var nöjda med sakens natur och köra på som tidigare och troligtvis tappa ännu mer internationellt, eller försöka få med fler seglare som väljer en mer elitinriktad och internationell satsning.
 
Vi tror på en öppen lösning som till stor del ser ut som dagens, med ett tillägg som skapar samhörighet och ökad kompetens i de internationella elitklasserna.
 
En ide’ som just nu diskuteras med SSF är att införa ungdomslandslag, modell hockeyförbundet och andra lagidrotter. Grunden läggs givetvis i de av SSF rekommenderade juniorklasserna, men där de definierade juniorelitredskapen är de som är ungdomslandslagen. Med början med U 17 till U 23 skapas ungdomslandslag som organiseras med ungdomskaptener. Dessa ungdomslandslag träffas 3-4 gånger om året och tränar tillsammans. Kanske man slår ihop alla landslag (inkl. seniorlandslaget) någon gång per år för att skapa samhörighet och kunskapsöverföring värd namnet? 
 
Tanken är att ordet ”inkludera” skall vara tongivande! Självklart skall det ställas krav på omfattande träning och tävling, motsvarande samma krav som ställs på RIG elever. Vid internationella tävlingar skall givetvis alla segla under Team Sweden, med samma färger som seniorlandslaget, precis som ”småkronorna”.
 
Fördelen med detta system är främst möjligheten att tillhöra ett sammanhang som är på samma idrottsliga våglängd, och att man bibehåller en hög idrottslig nivå. Ekonomiskt blir det nog ingen skillnad mot tidigare, det kan inte förväntas några särskilda bidrag från centralt håll, men det finns naturligtvis större möjligheter att presentera sin satsning om man tillhör ett landslag som både sponsorer och media begriper!

Övriga svenskar (bästa placering inom parentes);

47) Olivia (14)
115) Oliver (17)
125) Andrea (23)
152) Erik (8)

De närmaste dagarna förväntas det bli svaga och växlande vindar.

Imorgon väntas starkare vindar 7-8 m/s och man skall enligt uppgift köra fyra race för att komma ikapp programmet.

Läs mer här;
VM- lagets blogg

http://vmoptimist2011.wordpress.com/2012/01/01/godkand-forsta-dag-pa-vm/

VMs mini site

http://www.optiworld.org/MiniSite/2011Worlds/results.php

Det hela började egentligen 3-4 år innan med att jag skapade OptiNytt (senare OptiZoomNytt), sidan finns faktiskt kvar; http://www.angelfire.com/ma/rtinabenius/ även om en del länkar är brutna. Dessvärre har den första versionen som jag bakade ihop med HTML.programmering försvunnit. Jag vill nog påstå att jag var den första bloggaren inom segling i Sverige. När jag startade med min första sida fanns det ett fåtal hemsidor för klubbar, dessa var oftast bara en statisk sida med allmän information med kontaktuppgifter. Det fanns i princip ingen som skrev om juniorseglare, jag var galen nog att rapportera från lokala regattor och skriva om allt som berörde framförallt optimistsegling.

Anders Landenstad fick liv i SOFs hemsida, och i början låg vi i skyttegraven och sköt på varandra, tills vi en dag bestämde oss för att samarbeta! Detta utmynnade i juniorsegling.se. Anders var/är den som stått för den tekniska utvecklingen, bland annat så fick många klassförbund/klubbar hjälp av Anders att starta upp sina hemsidor som var relativt enkla att jobba med.

Under en lång period var debattforumet och köp-/ säljsidorna rykande heta. Dessvärre var plattformen för osäker och den blev hackad lite väl ofta, till slut blev hela hemsidan kapad och mycket innehåll försvann!

Tiderna förändras och vi kan konstatera att många seglare och föreningar har bra bloggar som lever mer eller mindre längre tid. Juniorsegling.se firar som sagt 10 års jubileum i år, trots att redaktörerna kommit närmare senioråldern är det ännu inga planer på pensionering, vi kommer fortsätta följa våra juniorseglare, men även bevaka vad som händer inom seglingen i helhet. Vi tar ställning i en del frågor som vid en första anblick kanske inte betraktas som juniorfrågor, men som vid en närmare betraktelse verkligen är betydelsefull för vår framtid inom segelsporten. En sådan är t.ex den föreslagna sammanslutningen med SBU! En sådan sammanslutning kommer ta bort fokus på kappsegling i allmänhet och juniorsegling i synnerhet. Några kanske undrar varför vi engagerar oss i sådana frågor, svaret är enkelt – det finns inget annat forum som ifrågasätter! Och så länge vi har en historia att skriva, så kommer vi göra det, även om det är obekvämt!

Nu önskar vi Er alla ett Gott Nytt 2012 och ser fram emot ytterligare 10 år med juniorsegling!

Martin och Anders

Event Director John Longley today briefed international sailing teams on the sighting late Tuesday, saying it was being taken seriously.

“The report was made by a professional fisherman who is regarded as a reliable source,” Longley told sailing officials.

“We have informed Western Australian government authorities who will ensure that the usual helicopter shark patrol will concentrate on checking out the Fremantle course area. Our course boats and the Fremantle Rescue Service will also be on extra alert after the reported sighting.”

“The safety of athletes is paramount.” Longley said. “This is part of the reason why we changed the racing rules for the Perth 2011 ISAF Worlds not to penalise sailors who need assistance to get back into their boats after a capsize.”

More than 1100 sailors from 79 nations are taking part in the ISAF Sailing Worlds Championships being held between 3 – 18 December.