Senaste nytt

Team 20 bäst i världen – i hockey! Hur ligger vi till i segling?
 
Vi är många som följde Junior-VM i ishockey, ett mycket positiv och energigivande händelse för svensk ishockey och svensk idrott.
 
Enligt Aftonbladet framgår att 49% av läsarna tyckte att JVM var minst lika viktigt som senior VM!
 
Svenska hockeyförbundet har 5 ungdomslandslag, Team 16 – 20. Alla team är uppbyggda på samma sätt, med förbundskaptener och landslagssamlingar (ja man kallar dem för landslag), och alla har samma tre kronor på matchkläderna och samma färger.
 
Nu är ju rekryteringsunderlaget rätt så stort jämfört med vår sport, segling, från säkra källor så vet vi att det är en otroligt stor sporre att som t.ex  14-15 åring få vara med i Team 16. Det hela börjar egentligen med TV-pucken för många landslagsspelare.
 
Det som driver de unga spelarna i hockey är naturligtvis en möjlighet att göra karriär, och en viktig pusselbit ät givetvis att vara med i något sammanhang. Det är hockeyns ”stjärnfabrik”.
 
Svensk ungdomssegling har dessvärre en annan utveckling, detta blir extra tydligt när vi jämförs med andra nationer i ISAF youth. (årligt återkommande världsmästerskap för juniorer i segling).
 
Internationellt
 
Klasser som används i ISAF Youth är prioriterade. Det finns stora variationer på hur man bedriver ungdomsseglingen. Stora nationer som t.ex GBR har stora nationella träningsgrupper med upp till 60-talet aktiva besättningar (c:a 80 seglare). Dessa grupper träffas 3-4 ggr/år. Man har stora grupper med sig ut på internationella mästerskap.
Stora variationer finns sannolikt i klubbstruktur och tränings- samt tävlingsverksamhet. Men det finns några stora skillnader mot hur vi gör i Sverige.
Generellt så börjar man tidigare i ISAF Youthklasserna, i 29er är det inte ovanligt med 13-14 åringar, och i Laser går man in i 4.7 som 13 åring.  
E-jollen används mycket begränsat som ungdomsjolle i Europa, samma sak med Zoom8.
RS Feva har funnit sin plats och position i en del länder, men mest som nybörjarbåt upp till 15 års ålder.
En klass som är mycket stor internationellt är 420.
 
Sverige tappar positioner
 
Vid en genomgång av de resultat svenskar presterat under året finns det en klar trend, vi blir sämre och sämre! Om man använder ISAF Youth VM som referens mot resten av världen är det påfallande. På sex år har Sverige tappat från en topp 16 position (övre ¼ delen) till 34 (nedre 1/3 delen)! Faktum är att vi även är sämst i Norden, även vårt grannland Estland gjorde bättre ifrån sig i senaste årets upplaga.
Varje år så möts seglarvärldens nationer på ISAF Youth, där ungdomarna gör upp om vem som är bäst. Formatet påminner om OS på det viset att endast en besättning per klass och land får delta.
 
ISAF Youth fram tills 2010, Sverige blev 35 nation 2011…

Svenska resultat genom tiderna

2005 2006 2007 2008 2009 2010
Laser R Flick 21 11 11 15 18 22/46 delt
Laser R Pojk 17 2 16 16 34 34/50 delt
420 Flick 20 14 13 13 25/28 delt
420 pojk 28 31 27 27 27/36 delt
29er pojk 5 18 11/18 delt
29er flick 7 5
Vovo Trophy* 16/63 17/50 30/59
*Nationsranking

 
Hur kan man då göra istället?
 
För det första är det nog viktigt att definiera vårt nuläge. I Sverige är det ungefär 30-40 seglare som lämnar optimisten årligen på grund av ålder, det är ungefär så stor rekryteringsgrund vi har till de kommande åren avseende seglare som har en ambition att satsa ordentligt på sin idrott. Av dessa hamnar 12 på RIG, lika många till hamnar på regionala seglargymnasier. Kvar blir det ungefär 10-16 seglare som väljer att träna på sin hemort/klubb! Fler är det inte. 
 
En majoritet av seglarna blir kvar i idrotten segling under gymnasietiden, speciellt de som går på RIG och regionala seglargymnasier. 
 
Det stora ”tappet” sker vid 19 års ålder, alltså efter gymnasietiden. Orsakerna till detta är många, men en bidragande orsak är att de tappar den sociala anledningen till att segla, speciellt om de seglar i renodlade juniorklasser och tycker att övergången till seniorklasser är jobbiga.
 
Det är naturligtvis ett misslyckande för svensk segling att vi tappar så många seglare när de börjar bli färdigutbildade. 
 
Hur skall vi då få till en förändring på detta? Vi tror man får börja tidigt och fundera på varför det är så många som seglar optimist. Vi vet att det är c:a 250 seglare som varje år seglar regionkval, av dessa blir det c:a 100 som får segla rikskval. Till alla representationslagen i optimist krävs det 52 st, dvs hälften av seglarna når sina mål, inte enkelt, men tillräckligt inom räckhåll för att träna och tävla flitigt. Det skapar kritiska massor på klubb, region och nationell nivå! Incitamentet är tillräckligt intressant för att satsa vidare, och med tiden kommer man med beroende på dels ”ålderspension” i optimisten och mer kunskap och erfarenhet. 
 
Alltså är kritisk massa, incitament samt ”tillhöra” några viktiga orsaker till att man håller distansen ut.
 
Hur kopplar vi då detta till tiden efter optimisten? Vi vet att vi halkar efter i de internationella klasserna (ISAF Youth), men är framgångsrika i klasser med få internationella deltagare. Här kan man göra två val, var nöjda med sakens natur och köra på som tidigare och troligtvis tappa ännu mer internationellt, eller försöka få med fler seglare som väljer en mer elitinriktad och internationell satsning.
 
Vi tror på en öppen lösning som till stor del ser ut som dagens, med ett tillägg som skapar samhörighet och ökad kompetens i de internationella elitklasserna.
 
En ide’ som just nu diskuteras med SSF är att införa ungdomslandslag, modell hockeyförbundet och andra lagidrotter. Grunden läggs givetvis i de av SSF rekommenderade juniorklasserna, men där de definierade juniorelitredskapen är de som är ungdomslandslagen. Med början med U 17 till U 23 skapas ungdomslandslag som organiseras med ungdomskaptener. Dessa ungdomslandslag träffas 3-4 gånger om året och tränar tillsammans. Kanske man slår ihop alla landslag (inkl. seniorlandslaget) någon gång per år för att skapa samhörighet och kunskapsöverföring värd namnet? 
 
Tanken är att ordet ”inkludera” skall vara tongivande! Självklart skall det ställas krav på omfattande träning och tävling, motsvarande samma krav som ställs på RIG elever. Vid internationella tävlingar skall givetvis alla segla under Team Sweden, med samma färger som seniorlandslaget, precis som ”småkronorna”.
 
Fördelen med detta system är främst möjligheten att tillhöra ett sammanhang som är på samma idrottsliga våglängd, och att man bibehåller en hög idrottslig nivå. Ekonomiskt blir det nog ingen skillnad mot tidigare, det kan inte förväntas några särskilda bidrag från centralt håll, men det finns naturligtvis större möjligheter att presentera sin satsning om man tillhör ett landslag som både sponsorer och media begriper!